Att plantera ett fruktträd är att sätta spår långt in i framtiden.

Vill du att ditt äppelträd ska blir mer långlivat än 50 år bör du kontakta handeln innan och beställa ett träd som är satt på fröstam.

Duger det med ett mindre långlivat äppelträd kan du köpa det vanligaste, det som är satt på A2 grundstam.

 

 

Planteringsråd

 

 

Val av träd

Du vet säkert vilka sorters äpplen och päron du tycker är goda. Men minst lika viktigt för ditt fruktträds utveckling är att trädet är garanterat friskt, att det får plats utan att behöva stympas, och att det lever så länge du hoppas på.

 

Alla äppel- och päronträd (utöver vildaplar) är inympade på en mindre förädlad rot (grundstam). Du kan se förädlingsstället på unga träd som en liten knöl. Detta ställe ska vara väl sammanläkt när du köper trädet. Den vanligaste grundstammen för äpple heter A2 och skapar härdiga, starkväxande träd som håller ca 40-50 år. Det finns också grundstammar för mindre träd, pelarträd, spaljéträd mm. Kärnfruktträd satta på fröstam lever längre och blir aningen större. De riktigt gamla äpple- och päronträd vi ser idag är med stor sannolikhet satta på sådan grundstam.

 

De flesta trädgårdsböcker har bra information om vilka sorter som är resistenta mot skorv och andra sjukdomar, men det är svårare att hitta information om vilka som är känsliga för fruktträdkräfta, som är en allvarlig och vanlig sjukdom. Sorter du bör undvika om du redan har kräfta i dina träd är Åkerö, Transparent Blanche, Ingrid Marie, James Grieve, Spartan, Summered, Gravensteiner och Cox-sorterna.

 

Det säljs många sjuka träd i handeln. Köper man sådana som är kontrollerade och virusrensade av Elitplantstationen slipper man en hel del problem. Antingen har dessa ett E-plantmärke eller Elitplanstationen/Jordbruksverkets kontrollmärke. E-märkningen liksom grundstamstypen syns på etiketten på trädet om det är en seriös handlare som säljer det.

 

När du valt sort och grundstam bör du titta på exemplaret noga. Förädlingsstället ska vara väl sammanläkt. Stam och krongrenar ska vara oskadade. Trädet bör ha blivit 60-100 cm högt och ha minst tre krongrenar som är väl fördelade i sidled runt stammen och på olika höjder. Greninfästningarna ska vara kraftiga och de 3-4 du tänker behålla efter beskärning bör ha en vinkel mot stammen på så nära 45 grader som möjligt.

Kontakta oss om du vill ha råd innan trädvalet!

 

 

 

 

  1. Så här ska ditt nya träd kunna se ut när du beskurit det. 3-4 krongrenar på olika höjder och ett rakt toppskott.

 

  1. Så här ska det kunna se ut från ovan när du beskurit det. 3-4 krongrenar i olika riktning.

 

  1. Grenen till vänster har alltför spetsig grenvinkel som riskerar att fläkas när trädet blir större. Grenen till höger har en trubbig vinkel som riskerar att ge frukt innan trädet börjat växa. Eftersträva 45 graders vinklar på krongrenarna du väljer.

 

  1.  Trädet kan inte beskäras så att krongrenarna kommer i olika höjd på stammen. Köp ej!

 

 

Har du redan köpt ditt fruktträd – plantera så här:

 

Val av plats

Ett normalt äppelträd behöver ca 10 meter i bredd om det inte ska växa in i något annat när det blir fullvuxet. Vill du ha ett mindre träd, välj en annan grundstam än A2. Denna bestämmer storleken mer än sorten (Åkerö, Ingrid Marie m fl).

 

 

Detta är en vanlig storleksutveckling på ett äppelträd satt på A2 grundstam. De flesta päronsorter växer mer på höjden än bredden, men behöver också de utrymme på bredden.

 

Om du har sank mark på tomten bör du undvika att plantera fruktträd där. Gräv lite och se om jorden verkar mycket våt och vattnet verkar stanna där – välj då ett annat ställe. Våt mark försenar växtstarten på våren, som bland annat gynnar fruktträdkräfta.

 

 

När ska man plantera fruktträd?

Krukodlade (med rötterna i jord): Från tjällossning till och med sen höst. Planterar du på våren bör du vattna trädet vid torka första säsongen, medan detta normalt inte behövs vid sensommar- eller höstplantering.

 

Barrotade (trädet kommer med nakna rötter): När växten är i vila, som åstadkoms genom att den förvaras mörkt och svalt. Det vanliga är att man planterar barrotade fruktträd mycket tidig vår efter tjällossningen, men man kan också plantera barrotade träd senare under växtsäsongen.

Vissa odlare menar att eftersom rotutvecklingen inte börjar färrän jordtemperaturen stigit till +3-6 grader, är det bättre att låta barrotade träd stå i vila i kylrum till dess att jorden blivit varm och behåller jämn temperatur, t ex i början av juni. Planterar man då kommer trädets knoppsprickning igång tidigt, varvid trädet får mer energi till att utveckla och etablera rötterna. (Detta ska vi på Juniper granska hösten 2003).

 

 
Grävningen

Har du lerjord eller aningen sank mark bör du dränera stället innan du planterar där. Gräv en grop minst dubbelt så djup som rotens höjd och minst 4 gånger så bred som rotens bredd. Det brukar ofta bli gropar på 60 cm djup och 1,5 meters bredd. Gropen behöver inte vara rund, men ju mer du gräver (särskilt på bredden), desto lättare gör du det för trädets rötter att hitta näring de närmaste åren.

 

 

                                                  Krukodlat träd.                       Barrotat träd.

                                                Tag bort krukan!         Klipp in de grova rötterna något!

 

 

Du kan redan från början förebygga fruktträdkräfta genom att lägga ett lager makadamm längst ned i gropen. Sedan fyller du gropen med jord och ställer trädet så att rothalsen kommer minst 10 cm ovanför marknivå och så att det bildas en kulle runt trädet när du fyllt klart.

 

 
Stötta innan du fyller

En, två eller tre pålar behöver trädet som stöd det första året. Ofta räcker det med en påle som står i på den sida om trädet varifrån det blåser. Stöttningen är till för att rötterna inte ska röra sig, och så snart man ser att man kan trycka mjukt på stammen utan att rötterna lyfter sig, ska stöttningen bort.

 

Sätt ned pålarna i gropen innan du fyller så står de stadigt. Uppbindningen till trädet gör du med ett band eller dylikt. Materialet mot stammen ska vara brett (5 cm) så att det inte skär in. Om du skyddar stammen mot rådjur och harar kan du ha det stöttande snöret utanför detta (såvida inte skyddet skaver när trädet rör sig i vinden). Stödsnöret ska sitta under halva stammens höjd. Pålarna ska ha ett ordentligt avstånd från trädet så att grenar kan växa och röra sig fritt utan att skadas.

 

 

Förbered jorden

Bästa jorden för fruktträd är den som består av 30% lerjord, 30% grov sand och 40% kompostjord. Om du köper jord är det viktigt att den inte består av för mycket torv och att den inte är för sur. Ph-värdet bör inte ligga under 5,5. Vår erfarenhet är att KRAV-märkta jordar har bättre blandning än många andra.

 

Du kan åstadkomma jorden själv genom att titta på den jord som redan finns på stället och komplettera den med det den behöver. Har du lerjord – blanda ut med grov sand, grus och humusmaterial från kompost och lövhögar. Har du sandjord – komplettera med ler och mycket humusmaterial.

 

 

 

Plantera upphöjt

Fyll gropen till dess att ca 10 cm återstår till marknivå. Trampa till så att jorden inte sjunker ned när trädet väl står där. Ställ ned trädet i och kontrollera att rothalsen kommer att ligga minst 10 cm över marknivån när du fyllt upp kring trädet. Trädet ska stå upphöjt på en liten kulle när du är klar.

 

Jorden kring stammen ska ha samma nivå som när trädet stod i krukan, i säcken eller på planteringsstället. Trampa lätt kring trädets rötter. Nu står det på plats!

 

Trädet du planterar ska stå högre än marken du började gräva i. Rothalsen ska

ligga strax ovanför jordytan. Så här ger man trädets rötter skydd mot alltför ”blöta fötter”

som försvårar syreupptagningen.

 

 

För att undvika framtida sjukdomar ska rothalsen ligga minst 10 cm ovan omkringliggande marknivå, under jorden på den kulle du bygger.

 

Förädlingsstället (där sorten ympats eller ockulerats på grundstammen) ska vara ovan jord och trädet sättas på samma nivå som det stod i krukan eller satt i marken.

 

Väljer du ett sankt ställe eller placerar rothalsen alltför långt ned kan det gå så här – första åren eller senare!

 

 

Skydda mot gnagare och rådjur

Ett fruktträds stam behöver skydd mot djur som äter bark och stångas. Skyddet brukar behövas till dess att barken blivit grov och fnasig. Ett litet fruktträd kan behöva stöd runt hela sig.

 

Utöver djur är gräsklippare vanliga förgörare av fruktträd. Vill man inte ha långt gräs runt stammen är det bättre att lägga grus där, eller plantera något annat. Maskiner som används för gräsklippning runt stammar skadar ofta trädet förr eller senare.

 

Det finns många sätt att skydda stammar och träd mot djur.

 

                 

En gammal rullgardin i bast som skydd.                               Ett ungt träd i ett rådjurstätt område. Två eller tre tunna, böjda armeringsjärn sticks ned i

                                                                                            marken, binds samman och bildar en kupol över trädet. Här kan också en och annan ettårig

                                                                                            liten slingerväxt som t ex krasse få klättra upp.

 

 

Vattna

Hur mycket man ska vattna efter plantering beror på vilken typ av jord man har, men generellt vattnar de flesta av oss för litet. Har du lerig, fuktig jord ska du vattna mindre än om du har sandblandad  jord. På riktigt torra ställen kan man behöva vattna i gropen innan man planterar trädet, och låta vattnet sjunka undan. Tar det längre tid än ett par timmar för vattnet att försvinna är det ett tecken på att du kan behöva dränera stället som trädet ska stå på. Träd gillar inte att stå med mycket blöta fötter.

 

Ett barrotat träd som planterats behöver mer bevattning än ett som stått i jord innan det kom ned i din planteringsbädd. Vattnet gör att jordpartiklarna hamnar i tät kontakt med de fina rothåren.

 

Odlare anger att nyplanterade träd ska ges 15-30 millimeters per vattning, dvs 15-30 liter per kvadratmeter. Låt vattenspridaren stå på och vattna långsamt och håll koll på mängden vatten med en mugg eller vattenmätare som står under vattenstrilet.

 

 

Beskär året efter plantering

Vänta med art beskära ditt nyplanterade träd till dess att trädet stått en hel växtsäsong på nya platsen. Första växtsäsongen behöver det sina blad för att ge energi till rotetableringen. Om du planterar på hösten låter du trädet stå orört våren därpå, och beskär alltså 1,5 år efter plantering.

 

 

Text och bild Cilla Lundström

 

Ett byte av äppelträd

Lägg snitten rätt!

Få bukt med vattenskott

Effekter av stympning

Vilken gren är vad? Grenlära.

Vilken knopp är vad? Knopplära.

Skilj på gammal och ung ved

Lösningar på trädproblem

Varning: Skrovligt och sårigt i barken

Beskärning av unga och gamla träd

Gödsla med blommor!

Junipers beskärningar våren 2000

Vår- och sommarbeskärning

Myter om beskärning

Beskär bättre i år

Ont om tid? Prioritera så här!

Första sidan