Svar på bildfrågorna som finns HÄR
Fråga 1-3:
Oxlarna i lilla alléns två rader har helt olika förutsättningar: Båda står i
grus med sandbärlag, men den ena raden kan sträcka sina rötter ut i den mer
näringsrika gräsmattan, medan den andra radens träd bara har ännu mer
kompakterad sättsand under stenläggning att försöka med. Det blir för lite
syre, för lite vatten och näring.
Den mindre raden växer inte bara långsammare, den kommer i sin förlängning inte
att klara sig bra alls. Jag har föreslagit bostadsrättsföreningen som äger
marken att ta bort gruset och sanden under, lägga skelettjord (stenkross med
nedspolad jord) som bärlager och lägga på gruset igen. På så sätt kan raden av
träd vid stenplattorna sträcka sina rötter i skelettjorden och så småingom ta
del av näringen i gräsmattan de med.
Att göra förbättringar under stenplattorna är också ett alternativ, men det är
mer arbetskrävande och kan inte göras av bostadsrättsföreningens medlemmar
själva. Det går att skapa bra trädmiljö under stenbeläggning, men är dyrare.
4. Det här trädet har drunknat.
I första hand har planteringen skett som planteringsråden ofta skriver - att
man ska gräva dubbelt så djupt och brett som rotklumpen, dvs ett smalt och
djupt hål.
Detta gör att vatten från marken runt omkring rinner ned till det
"hål" som fyllts med mer lucker och mullrik jord än omgivningarna,
och där stannar det alltför länge. Detta förstärks genom att trädet har sjunkit
ned i det djupa hålet, som man fyllt med lös jord som krymper.
Detta är den direkta "dödsorsaken", som kunde undvikits om man på
stället grävt brett (2 m i diameter kan behövas för ett så här lerigt och lite
sluttande ställe med kompakt kraftigt gräs) och ställt trädet så att det
hamnade på en ganska hög och stor kulle. Rötterna går då ned för att finna
vätska, och behöver inte stå i vatten.
Andra möjliga dödsorsaker kunde vara att trädet inte är skyddat mot hare,
rådjur, sork m fl. Jag tror att trädet hann dö innan djuren upptäckte det, men
det har också fått stamskador.
5. Jag kallar det för självympning. Naturen ympar som vi människor -
frilägger skiktet innanför barken, kambiet, på två grenar och trycker samman
dem.
Grenarna här har när de var yngre skavt mot varandra så att den unga barken
fnasade av på bägge grenarna. Om en så lyckad självympning ska kunna ske i ett
träd gäller att det kommer en period när det inte blåser eller rör sig i kronan
när båda grenarnas kambinerna är frilagda, så att de hinner växa fast lite
innan det börjar blåsa igen...
Det var för övrigt genom att se sådana här självympningar som man tror att
människan lärde sig att ympa. Man vet att vi människor kunnat det i 4 000 år.
6. Yttersta
delen av grenen är för ung för att bilda blomanlag, den växte ju ut förra och
förrförra året och det tar ca tre år innan normal ved som denna blir
fruktbärande.
Ung ved vill dessutom växa uppåt, där finns bäst plats för sidogrenar som i sin
tur utvecklar fler frukter (förökningsmöjligheter).
7. Cox Pomonan har fruktträdkräfta, den svamp som
snabbt dödar små grenar och träd och som dessutom smittar andra lövträd. Vad
som står om "Stam A-kvalitet" på etiketten säger inget om god
kvalitet på trädet. Alla märkningar som dessa på enkel vit etikett och som
antyder någon sorts god kvalitet är satta utan att det finns någon som
kontrollerar. Det kan stå vad som helst på etiketten och är att betrakta som
reklam, inte som kvalitetsgaranti.
8. Såret
kommer från kniv eller sekatör och uppkom när man tog av grenen som syns som
snitt i bild. Såret har visserligen läkt väl, men med tanke på de
svampsjukdomar som florerar i handeln och odlingarna bör man undvika ett träd
som har mekaniska skador i vitala stamdelar eller krongrenar.
9. Luras inte av att träd blommar! Detta har väl
utvecklad kräfta och skulle inte få ett långt, vackert liv i en trädgård.
10.Mycket vanligt
med familjeträd - ymparna har antingen inte läkt samman eller kommer aldrig att
göra det, som här. Att vax och lacbalsam är kvar på grenarna (det som ser
smetigt ut) behöver inte vara ett dåligt tecken, men pilla bort det i butiken
för att kunna se om ymparna växt samman. Här kommer största grenen att dö när trädet
sätts i trädgården, den har inte läkt samman med underlaget.
11a) Etiketten
med "virusfritt material" säger inget om framtiden för det här
trädet, som har fruktträdkräfta. När det påståendet görs på en vit etikett som
denna innebär det att någon hävdar att man använt virusrensat material då man
gjorde trädet, men att man inte velat sätta sig under kontroll om att ha gjort
det. Betrakta det som reklam, inte saklig information!
11b) Vad kan man
då lita på? Jo, DEN HÄR ETIKETTEN!!! E står för Elitplanta och att materialet
till fruktträd både är sortäkta och virusrensat. Odlare som drar upp träd som
dessa står under kontroll och är dessutom aktiva i att bygga upp ett sortiment
av växter i Sverige som har pålitlig kvalitet. Av alla träd i handeln som jag
granskat under flera år är dessa i det närmaste helt fria från sjukdomar - även
sådana som de inte är rensade ifrån. Dessutom beskärs de bättre, får inte lika
många mekaniska skador eftersom de hanteras mer varsamt. De är lite dyrare men
flerdubbelt värda jämfört med de ickemärkta.
Fruktträd man kan lita på har denna etikett.
Mer om E-märkta växter på www.eplanta.com
Har din plantbutik inte E-märkta fruktträd? Be dem ta in!
12. Rötterna
har gått fram till en stenkant och därför vikt av. Stenkanten har tagits bort
eftersom trädets rötter knuffat upp den. Marken har dessutom sjunkit, fast
mycket långsamt så att trädet hunnit bilda bark på delar av rötterna. I övrigt
samma sorts skador som ofta uppstår när man stöter i eller kliver på rötterna.
13. Grenen
är två år gammal. Den lilla ringen på grenen är stället där sommarens tillväxt
slutade och nästa vårs tillväxt började. Det yngsta veden är den längst ut.
Genom att utifrån grenspetsarna och in på grenar leta
efter den lilla ringen kan man ofta se grenars tillväxt flera år tillbaka.
14. De flesta träd har
bara pålrot som unga, sedan släpper de denna och det är vidsträckta, ytliga
rötter som både håller fast trädet och tar upp näring. På äpple har träden
tidigt rötter som sträcker sig ut från stammen, och de går mycket sällan längre
ned än 40 cm. De flesta rötter som tar upp syre och näring finns på 10-30 cm
djup.
15. Sork.
16. Ett
träd som glesats på tok för mycket för närapå alla syften beskäraren kan ha
tänkts ha. Mer om detta finns på http://www.juniper.se/tradvard/artikel2.htm
17a)
Nej, gallringsbeskärning ger färre men lite större frukter. b) Man glesar
normalt äppelträd för att få mer ljus på frukten, för att minska riskerna för
skorv på frukten och för att skapa starkare grenar som kan bära den tyngre
frukt som beskärning ger. c) Ska man glesa och börja beskära ett mycket tätt
träd ska man lägga upp beskärningen på flera år, ta lite varje år och för att
minska uppkomsten av nya skott beskära trädet på högsommaren.
18. Fruktträdkräfta.
Allvarligt när sår uppstår på vitala delar som stam och krongrenar, eller på
alla unga skott. Man kan inte få bort kräftan men stärka trädet att klara sig
längre trots den genom främst gröngödsling.
Orsaker till kräfta är
- sort, vissa är mer benägna att få den
- plantering i våt eller sammanpackad mark
- kraftig eller felaktig beskärning, grova snitt eller beskärning som ständigt
ger vattenskottsbildning
- dålig verktygshygien där otvättad sekatör och såg används från träd till träd
19. Sträcka
grenar i lite mer horisontell riktning kan man göra om man vill få det att bära
frukt snabbare och att grenarna inte ska växa så snabbt. Här sträcker jag ett
ungt träd för att spänna ut kronan och skapa mer rum mellan grenarna som ska
kunna bli stora. Jag använder sträckning på unga träd för att slippa skära bort
så mycket i kronan. Vissa trädsorter växer smalt uppåtriktat i början men
ändrar växtsätt när de spänns ut. Sträckning gör att man kan behålla fler
grenar.
Träd är ekonomiska. Energin går till det ena, frukt, och
då mindre till det andra, gren/blad beroende på vad trädet är i behov av och
har förmåga till. Ett träd som man sträcker ned grenar på bildar frukter
snabbare, men i längden blir det färre frukter eftersom trädet inte utvecklar
grenar i samma utsträckning, Man kan tom stoppa tillväxten på ett träd genom
att sträcka ned grenar.
20. Den ganska
grova grenen har ”toppats”. Eftersom träd allra minst vill bli kapade i
toppartier kompenserar det sig med att skjuta många nya toppskott som växer
rätt upp länge utan att böja sig naturligt som andra grenar gör, och som dessutom
växer mycket snabbare. Ska man göra fler ingrepp i trädet nu ska man gå
långsamt fram och ta bort några få av dessa dubbelskott varje år. Beskärningen
ska göras på sommaren.
Man kan också beskära de många topparna i grenklykor som
finns ovanför det som visas i bild. Ju mindre grov ingrepp man gör och ju mer
man håller sig till att beskära i grenklykor, desto mindre försvarar trädet sig
på det här intensiva sättet.
21. Att
så många grenar växer från samma ställe beror på kapningen som gjordes av grenen,
och förmodligen skjöt trädet så många också för att flera sådana kapningar
gjordes under samma år. Trädet kompenserar sig för förlorad blad- och
grenmassa. Hade snittet lagts i en grenklyka hade trädet istället utvecklat den
gren man behöll, och växtsättet hade blivit långt mer hållbart och naturligt.
De av grenarna vid kapningsstället som har kortast livslängd är de som
växer i underkant på den gren de växer ifrån oh pekar nedåt, och längst
livslängd har de som växer i ovankant av den gren de kommer ifrån.
22. Stödpåle använder man som stöd för rötterna,
inte för att hindra kronan att vaja. Rötterna behöver tid på sig att fästa sig
i marken och under den tiden måste trädets rotområde vara stilla även om trädet
vajar. Trädet behöver röra på sig i vinden för att bygga upp de styrkor som
behövs på växtplatsen.
Därför ska bindmaterialen mot trädet sitta under halva stammen från nedersta
krongrenarna sett. Dessutom ska bindmaterial och påle hindras från att skava
eller strypa trädet.
Man ser när trädets rötter inte behöver stöd längre genom att fatta tag i
trädet och långsamt böja det fram och tillbaka. Rör sig marken vid rötterna
behöver trädet stöd ett tag till - då är rötterna ännu löst fästa vid jorden.
Oftast etablerar sig normalstora träd i en trädgård på en växtsäsong. Man kan
låta stödet vara kvar under vintern och sedan på våren kolla om trädet fått
fäste.
Har man stöd för trädet för länge växer det smalare och mer rätt upp, utan att
förbereda sig på att kunna vaja och försara sig mot vind, tung snö mm. Det blir
ett bräckligt träd.
På bilden en stödkonstruktion jag gillar för mer utsatta områden som här. Pålen
har stöd av lilla triangeln, som dessutom skyddar stammen mot stötskador från
gräsklippare, cyklar mm i början. Stödbindningen är satt från de håll som
vindar ofta kommer, inte från alla håll så att trädet "gipsas".
Bindmaterialen är av lös hampa som ofta går av av sig själva efter ett-två år.
23. Om 20 år
sitter de lägst sittande grenarna på samma höjd som här när trädet är litet.
Träd växer från grentopparna och ut, samt på bredden.
Vill man kunna gå under ett träds krona när det blir
större bör man därför ”stamma upp” det, dvs ta bort en eller några grenar varje
år längst ned i kronan. Det är bättre att göra snitten när grenarna är små än
när de blivit grova.
24. Äppelträdet
har ingen topp med kraftiga grenar. (Grenar som växer ut från stammen kallas för ”gren”
och när de blir större kallas de ofta för ”krongren” – de som man kan sitta på
och som bär upp all ved som sedan bär mängder med frukt alltså!)
SÅ HÄR SER DET UT NU SÅ HÄR BORDE DET SETT
UT
Istället har trädet dubbeltoppar på grund av att man inte
tagit bort ett av dem i tid. Antagligen har inte heller toppskotten skurits
tillbaka tillräckligt i plantskolan, eftersom båda topparnas sidogrenar
utvecklats så svagt. Och dessutom - de lägst sittande grenarna (från stammen)
har fått mycket svag växtkraft på grund av att energin gått till trädets långa dubbeltoppar och har inte blivit tillräckligt
bra för att bygga vidare på. De sitter också antagligen för lågt för att man ens ska kunna
sitta under kronan nr trädet blir större.
Ägaren kan antingen gå tillbaka till köpstället med det
uppgrävda trädet eller ett foto och meddela att det inte följer
kvalitetsnormerna för ett äppelträd, som bland annat säger att äppelträd i
handeln ska ha en topp och minst fyra välriktade grenar från stammen riktade åt
olika håll.
Eller ge sig in på en restaurering genom beskärning, spjälkning
och sträckning av grenar för att trädet om ett par-tre år skulle få rätt
grundstruktur.
Så här skulle jag tänkt och gjort:
Trädet kommer att behöva en topp och starkare
grenar ut från den för att utvecklas bra. Det framgår inte vilken riktning som sidogrenarna på de två konkurrerande toppskotten
har, men förmodligen skulle jag valt att ha kvar det högra för att det har
flest sidogrenar. Den andra skulle jag skurit in vid dess sidogren.
Med andra ord - det ena toppskottet skärs in vid grenklyka
och får bli gren till det jag valde som topp.
Det toppskott jag valde att behålla skulle
förmodligen behöva spjälkas rakt för att inte få en kraftig böj och för att
förhindra att nya konkurensskott stimulerades. (Spjälkning kan göras med en
pinne som man binder tätt intill grenen man vill räta ut.)
Jag skulle genom sträckning sett till att grenarna riktades
så att hela den sparade kronan hade åtminstone tre grenar riktade åt olika
håll.
Därefter skulle jag beskurit toppskottet och
vänstra grenspetsen så att vinkeln mellan spetsen på grenarna och toppens
yttersta spets blev 45 grader. Knoppen som man skär ovanför bör ha en bra
riktning, särskilt dden på toppskottet (se www.junper.se/tradvard).
Sist men inte minst tagit bort de två lägst
sittande sidoskotten – de sitter förmodligen för lågt och får redan mindre energi
såsom trädet har valt.
Det här blir mycket förlust av gren och blad i
förhållande till vad trädet har, en hel
del pyssel med spjälkning och riktning med snören - och det är som ni ser av
ordmassan inte helt okomplicerat... Att beskära ett ungt träd som har rätt
struktur tar mindre än 5 minuter och här rör det sig om betydligt mer och blir ändå
inte lika bra som om det gjordes rätt i plantskolan!
Nästa gång jag köpte ett äppelträd skulle jag varit
mer noggrann med att välja ett träd som hade en tydlig topp och välriktade
sidogrenar!
_____________________________________
Cilla Lundström,
cert. fruktträdvårdare